Klinikdagskväll
Så var man hemma igen… Idag var en riktigt rolig dag i kliniken där det blev en del diskussion om kopplingen mellan sacrum – occiput/övre cervikalen. Alltså mellan korsbenet och skallbasen/övre nackkotorna. Det finns reflexer och kompensationer som kan ske mellan dessa två till synes avlägsna och väldigt viktiga områden.
Handledde oss idag gjorde Torbjörn Bladh och det var en väldigt lärorik dag. Det blev två patienter var – jag hade en på morgonen och en vid slutet av dagen.
När man som elev inte behandlar går man med Torbjörn in till de andra som behandlar och observerar. Det är lärorikt att se hur kurskamraterna jobbar då alla elever jobbar lite olika och kan plocka upp saker från varandra. Den enda nackdelen med observerandet är att det blir lite tunn luft i klinikrummen om man blir för många. Det är nästan för mycket med bara en som observerar – luften tar slut ganska snabbt.
Det roliga med kliniken och det som kommer att vara roligt med detta yrke är att varje patientbehandling är som ett unikt tillfälle av problem-based learning. Patientens symptombild är som “connect-the-dots” med vilka ledtrådar du söker grundorsaken (-erna) till problemen. Olika sjukdomstillstånd / somatiska dysfunktioner kan ha flera olika symptombilder så det kan vara en utmaning i vissa fall, medan det hos andra patienter kan vara tydligare länkat. Det är viktigt hålla sinnet öppet och tänka brett (“outside of the box”) så att du inte snöar in dig på en felaktig arbetsdiagnos.
Ett moment som vissa av oss 
inte riktigt finslipat ännu i kliniken ännu är att hålla tider. Det gäller att planera tiden för examination, behandling samt om-examination och inte dra över tiden.
inte riktigt finslipat ännu i kliniken ännu är att hålla tider. Det gäller att planera tiden för examination, behandling samt om-examination och inte dra över tiden.Trevlig tisdagskväll!
Sidor: